Dyr kalkyl

Det fanns en tid då privatiseringsivrare antog att privatisering automatiskt gav vinster till det offentliga. Nu vet vi att friskolorna blivit ett dyrt experiment, och detsamma väntas bli fallet när företag enligt samma princip via Lov, ges fri dragningsrätt till våra skattepengar i vård och omsorg. Nu säger de borgerliga snarare: Valfriheten är värd de pengar den kostar.

Vad kostar den? I SvD Näringsliv i går gör Jacob Bursell en kalkyl över apoteksavregleringens kostnader. Han utgår från läget dessförinnan, då det statliga Apoteksbolaget alstrade en vinst på en miljard kronor till skattebetalarna.Med tanke på hur kroniskt sjuka i dag får springa från apotek till apotek så vet vi att servicen för dessa grupper försämrats. Men tillgängligheten för oss andra har ökat. I varje fall i städerna.Hade inte den tillgängligheten kunnat öka även i monopolet där alla fick den service de har rätt till?

Jo, räknar Bursell. 200 nya butiker hade kostat högst 600 miljoner om man räknat in sämre lönsamhet för varje butik. Även om alla butiker – som nu – fått rätten att sälja receptbelagda läkemedel hade det statliga Apoteket gått ihop. Fast man kan fråga sig om det inte funnits bättre sätt att använda en miljard.

Även om en försäljningssumma på ett på ett par miljarder räknas in måste privatiseringskostnadern räknas, dels miljonerna till dem som hjälpt till med försäljningen, dels den årliga extra halva miljard i läkemedelssubventioner som fått privata aktörer att ge sig in på denna marknad. Trots det är lönsamheten i de kvarvarande statliga apoteken nu nära nog utraderad på grund av uteblivna stordriftsfördelar. Sämre service för dem som behöver den bäst har vi redan sett. Och snart väntar apoteksnedläggningar på småorter.

Dela
  • +1 Intressant!