Excesser

Den som ska festa som James Bond, får vara beredd att öppna stora plånboken. Och det gjorde säkerhetspolisen när personalen förra sommaren bjöds på storstilad galakväll; 5,3 miljoner kronor kostade kalaset. För att skapa den rätta inramningen hade Säpoledningen beställt dekor för 400 000 – mer än vad en normal personalfest brukar kosta. Festen föregicks inte av någon upphandling och Säpo försökte senare få till- baka hela momskostnaden, trots att den möjligheten är starkt begränsad vid den här typen av tillställningar.

Den hemliga polisen är ytterligare en i raden av myndigheter där Dagens Nyheter funnit exempel på överdådig internrepresentation. Man blir, för att travestera James Bond, både skakad och upprörd.

Finns det då inga försonande drag över myndigheternas vidlyftiga agerande? Hade detta gällt privata företag som bjudit runt, hade ingen reagerat över excesserna, och faktum är att kommun, stat och landsting konkurrerar på samma arbetsmarknad som näringslivet: generös personalpolitik som en konkurrensfördel gentemot andra arbetsgivare. Så kan man resonera när det gäller lönesättning, inte minst i branscher där ersättningarna i den privata sektorn verkligen sticker ut.

Varför bli byråkrat på Finansinspektionen när man kan tjäna storkovan på en investmentbank?

Självklart måste det offentliga kunna erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Men nu var det inte det saken gällde, utan internrepresentationens beskaffenhet.

Knappast någon väljer arbetsgivare utifrån hur mycket champagne som serveras på personalfesten (och finns mot förmodan sådana personer ska de definitivt inte stå på det offentligas lönelista).

Dela
  • +1 Intressant!