Till minne av vår mamma Eva Tärnvik

Eva Tärnvik, född Hultman, har hastigt avlidit vid 70 års ålder.

Hon sörjs närmast av maken Gunnar och av oss barn, Marcus, Annika och Anna-Clara med familjer.

Mamma föddes och växte upp i Umeå tillsammans med sina två syskon, Marianne och Carl-Gustaf.

Hennes stora intressen var hundar, hästar och hästhoppning. Mammas andra hem var i unga dagar stallet på K4, där hon varje dag red flera av regementets hästar. Drömmen om en egen häst fanns alltid där. Den stora idolen var morbror Folke Stenbom, en känd ryttare med internationella framgångar.

Efter studentexamen 1962 stannade mamma kvar i Umeå och utbildade sig till småskollärare vid lärarseminariet medan pappa, som hon träffat samma år och som hon också tagit studenten med, flyttade till Göteborg för att läsa vidare.

Efter examen 1964 flyttade mamma ned till pappa och började sin första tjänst i Torslanda.

Norrland var dock hemma för båda, och flyttlasset gick till Umeå 1967 och Obbola ett år senare.

Där föddes vi barn under en treårsperiod, samtidigt som mamma också hann med att arbeta vid några skolor.

Familjen flyttade till Timrå, när vi var ett, två och tre år gamla.

Merparten av ansvaret för oss barn låg på mamma, som ändå, under alla år fram till sin pension, tjänstgjorde som lärare, först vid Kubikenborgs och sedan vid Skönsmons skola.

Hon var mycket uppskattad bland elever och kollegor för sin pedagogiska förmåga, sitt djupa engagemang och sin positiva kraft.

Oräkneliga är de elever som genom åren fått följa med mamma hem för att leka med oss barn, umgås med familjens djur och äta middag tillsammans med oss.

Hund- och hästintresset höll i sig hela livet, och vi döttrar fick tidigt egna hästar. Många timmar tillbringade mamma tillsammans med oss på Sundsvalls Ridklubb.

Mamma var den ständiga chauffören, då vi kuskade landet runt för hästköp, träning och tävling.

Under 1980-talet startade mamma en kennelklubb för uppfödning av labradorer. Den har lett till ett stort antal valpkullar och många fina bekantskaper.

Hemmet var alltid öppet och gästvänligt för barnen på gatan och för alla våra kamrater. Det var hos oss vi samlades efter skolan för att fika och umgås.

Att sy och sticka var ytterligare några av mammas stora intressen. Symaskinen gick varm sent om kvällarna, när hon gav sig på allt från vanliga kläder till skidoveraller och hästtäcken. Under vår uppväxt blev det allt mer viktigt för oss tre med märkeskläder. Det löste mamma genom att skapa sitt eget varumärke, som syddes fast på kläderna, MHS, Mammas Hemsydda.

Mamma hade ett stort nätverk av goda vänner, och hon var drivande i att hålla nätverken levande genom täta kontakter och träffar. Mamma brydde sig sällan om vad en människa var, utan mer om hur en människa var – de personliga egenskaperna!

Omtanke var hennes signum, omtanke inte bara om den egna familjen utan även om alla hennes vänner och släktingar. Om någon var i behov av hjälp, fanns hon alltid där för att underlätta genom att laga mat eller baka en tårta.

Särskild omtanke ägnade hon åt sina barnbarn. Hon hämtade från skolan, skjutsade till olika aktiviteter och fanns alltid till hands så fort hon behövdes.

Hemmet var till stor del anpassat för barnbarnen. Bokhyllor och lådor var fyllda av pedagogiska läromedel, pyssel och läseböcker till stor del skapat av henne själv, allt för att utveckla barnbarnens intresse för omvärlden. I köket stod pallar, så att barnbarnen kunde samlas runt henne för att hjälpa till med matlagning och bak.

En älskad mamma, full av energi och vilja att skapa trivsel och gemenskap har helt hastigt lämnat oss alldeles för tidigt.

Marcus, Annika

och Anna-Clara

Dela
  • +1 Intressant!