Utan val

Debatten om vinsterna i vården börjar hetta till. Från högerhåll börjar man räkna man ut hur många tiotusentals anställda som kommer att få lämna sina jobb om vinstförbud i vård och skola skulle bli verklighet. Som om eleverna skulle bli utan skola och de sjuka och gamla därmed skulle bli utan vård och omsorg. Så är det förstås inte.

Från LO-förbundet Kommunals håll tycker man att det är mindre intressant om vården är privat eller offentligt driven. I varje fall är det stora problemet ett annat, enligt Kommunal. Det viktiga är vilka resurser som satsas på vården. Du får ingen Mercedes om Du betalar för en Skoda, som deras ordförande Annelie Nordström skrev i gårdagens ST. Jag misstänker att ställningstagandet beror på att många är lojala med sina privata arbetsgivare samtidigt som lojaliteten med landstinget brutits ner under många år av sparbeting.

Men även Kommunalarna ser "stora vinster som oacceptabla" med tanke på de "hål och revor" vi ser i vården. Man anser att LOV bör avskaffas med motiveringen: "Kvalitetsansvaret ska ligga på politikerna och inte på barn och äldre".

En annan anledning är att kostnaderna driver iväg om privata företag får göra som de vill med våra skattepengar. Sossarna i landstinget berättar i en debattartikel (ST 17 okt) att omställningskostnaderna för införandet av LOV kan uppgå till hela 17 miljoner samtidigt som vårdcentraler i utsatta områden och glesbygd är direkt hotade av den enkla anledningen att det inte längre är vårdbehovet som styr vårdcentralernas placering. Valfriheten gäller i detta system därmed långt ifrån alla. Och dyrt blir det. Är valfrihetens pris inte för högt redan?

Dela
  • +1 Intressant!