Vitryssland

Svante Säwén

Det berättas att den utvisade svenske ambassadören i Vitryssland, Stefan Eriksson, varit en trogen understödjare av den vitryska oppositionen. Det är han värd beundran för. Fast det är nog lite för tidigt att jämföra honom med Sveriges ambassadör i Chile 1972 Harald Edelstam.Fast de har uppenbarligen samma instinkt när det gäller anständighet. Precis som Raoul Wallenberg som jag skriver om härintill.

Det som hittills skett i diktaturens Vitryssland går förstås inte att jämföra med det som skedde i Chile – och förstås än mindre med vad som hände i det av Nazi-Tyskland ockuperade Ungern 1944. Men det är viktigt ändå att Sveriges representant står upp mot diktaturen.

Fast på en viktig punkt har jag invändningar. Ambassadör Eriksson har tydligen envisats med att försöka tala vitryska i den rysktalande huvudstaden Minsk. Han har därtill blivit applåderad för det av oppositionen som gjort vitryskan till en profilfråga.

Men vitrysk nationalism måste vara en omväg till demokrati när det är diktaturens avskaffande som måste vara målet. I går i P1-morgon berättade Isabell Sommerfeld från Info Belarus att det är fel att kalla Belarus för Vitryssland, för Rus betyder mark och kommer inte av ordet Ryssland. Det skulle därmed vara en kolonial översättning, enligt Sommerfeld.

Det är svårt att ta det påståendet på allvar. Att de flesta i Vitryssland kallar sig vitryssar medan de flesta talar ryska är väl inte mycket mer kolonialt än att Skåne är svenskt. en annan sak är att det vitryska spåkets rättigheter måste garanteras i den demokrati som måste skapas.

Dela
  • +1 Intressant!