0
Heta
0
Heta

Yttrandefrihet på olika villkor

Konstnärerna sviker Jämtlands länsmusem Jamtli och nu äventyras hela utställningen ”Udda och Jämt” en månad före vernissaget. Bakgrunden är musei- chefen Henrik Zipsanes beslut om att porta konstnären och provokatören Lars Vilks. Vilks deltagande i SION:s (Stop islamization of nations) konferens i New York den elfte september blev för mycket för museet, som tycker att han lånar ut sig till helt fel sammanhang.

”Naturligtvis har vi yttrandefrihet i Sverige, naturligtvis har vi konstnärlig frihet. Lars Vilks och andra får uttrycka precis vad de vill. Det har jag inga problem med. Men det är inte detsamma som att man har en särskild rätt att ställa ut på Jamtli”, sa Zipsane till Länstidningen i Östersund i förra veckan i samband med beslutet.

Diskussionen om yttrandefrihet förtjänar att fördjupas. Det är inte så enkelt som att det är något man har eller inte har. I Sverige är yttrandefriheten grundlagsfäst för att garantera en öppen debatt där olika åsikter får komma fram. En reell yttrandefrihet kräver jämlikhet, att alla har tillgång till ett språk, kunskaper och information. Det har Vilks. Men har verkligen de som ska försvara de ”muslimska värderingar” som han vänder sig mot det?

Svensk islam är en relativt ny företeelse. Det finns ingen svensk imamutbildning och många saknar tillräckliga språkkunskaper för att på jämlika villkor blanda sig

i debatten. Det är stor skillnad på att ha kämpat med svenskan på SFI ett par terminer och att vara född och uppvuxen med ett språk. Djävulen sitter i detaljerna, inte minst när det gäller språk och kultur.

Kulturellt, språkligt, ekonomiskt och socialt befinner sig muslimer i Sverige i minoritet. Hatbrott med islamofobiska förtecken är de vanligast förekommande religiösa hatbrotten i landet. Människor med utländskt klingande namn diskrimineras på arbetsmarknaden och kvinnor i slöja blir utsatta för stenkastning när de hämtar barn på förskolan. Mängden negativa generaliseringar om muslimer som luftas i olika svenska och internationella nät- forum är hårresande, och ofta sker det i ”yttrandefrihetens” namn.

I det samhället blir publicistens roll, alltså den som tar ansvar för sådant som publiceras eller konst som visas, allt viktigare. Chefredaktörer och museichefer måste garantera mångfalden i bruset.

Lars Vilks har en politisk sprängkraft som han inte fullt ut styr över själv och är en galjonsfigur för världens islamofober. Att Vilks kan ställa till det, kan knappast komma som en nyhet för någon. En sådan bokning förpliktigar, men det gör en avbokning också. Jamtli har en hel del arbete framför sig.

Varför inte samla reaktionerna till en djuplodande utställning om yttrandefriheten och dess förutsättningar? Det skulle vara intressant på riktigt.

Dela
  • +1 Intressant!